Medelålders kvinnor (vi finns)

i det här samhället där ung och vital värdesätts oerhört högt  Ett samhälle där utvecklingen går så snabbt att inte ens de yngre har en chans att hänga med. Där finns även en bred skara starka medelålderskvinnor. Kvinnor som kanske inte kör på högsta växeln längre oftast pågrund av att man lärt sig efter ett antal år att det inte lönar sig i långa loppet om man ska försöka få en balans i livet och hålla sig frisk länge.  

Bara för att vi inte är superaktiva betyder inte det att vi inte kan eller vill vara med i utvecklingen. Vi vill och vi kan, för vi har övat och övat länge. Vi är inte andra klassens medmänniskor som snällt ska sätta sig i båten och släppa förbi de yngre. Vi har åtminstone 25 år kvar (förmodligen  mer) innan vi väljer att ta en lång härlig pension. Vi förtjänar all respekt för att vi har kämpat troget i så många år. Dessutom uppfostrat ett gäng nya medborgare som är påväg ut i samhällets hets. 

Vi medelålderskvinnor behöver växa oss starka och förstå vårt värde. Jag debatterar fortfarande om att jag inte riktigt vet när man blir medelålders, finns det ett speciellt år man får bära titeln medelålders?  

Vi kvinnor har det svårt nog att hänga med i jämlikhetsstegen, vi behöver dessutom fajtas för att inte bli åldersdiskriminerade, som vi i allt större utsträckning blir. Vi behövs också på jobben. För vi sitter inne med en enorm kompetens