Hur många nej klarar man?

Det här med att söka jobb! Har varit arbetsbefriad ett tag och kan erkänna att det inte är speciellt kul längre. Lite (läs mycket) less på att gå hemma och skriva ansökningshandlingar på löpande band. 

Fick nej på ett jobb som jag verkligen hade hoppats på häromdagen. Musten gick ur mig totalt och jag kände mig ynklig, värdelös och frustrerad på en och samma gång. Efter tillräckligt många tack för din ansökan men..börjar man fråga sig själv varför de egentligen anställa mig? Jag menar av alla de som söker samma jobb, varför ska de då anställa just mig? 

Så växer självtvivlet i rasande fart och alla tankar man absolut inte vill eller bör ha dyker upp som ett brev på posten. Inte så lätt att bibehålla motivationen. 

Kan jämföras lite med när man försökte bli gravid och den där hemska mensen dök upp, om och om igen.

Jag fungerar precis likadant varje gång, jag blir asförbannad, frustrerad och ledsen där jag ifrågasätter precis allt om mig själv och min omgivning. Befinner jag mig där i drygt ett dygn. Det enda som får mig och kliva ur självömketransen är att snöra på löparskor och köra ett riktigt svettigt löppass oavsett väder. Helt klart den bästa antidepressiva medicinen någonsin. Självömkan tillåts under drygt ett dygn tills jag inser att det knappast kommer hjälpa mig. 
Bestämmer mig för att starta om. Låter kanske enkelt? det är det givetvis inte men ett måste. 

  

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s