Jag är #in the flow#

JFörst nu har jag hittat rätt efter 2 år av frustration och panik över att inte ha ett jobb. Jag blir arg när folk säger att det är lätt att få nytt jobb.. Nej det är det inte, om man vill klättra lite i karriären, vet man vad man vill så är det inte så lätt, åtminstone inte för mig, jag var för gammal, för nischad ???? jag höll på att knäckas totalt, sökte sååå många jobb. Enligt Trygghetsrådet som granskat mitt CV fanns det inget negativt och säga om det heller, jag nätverkande som en

Vissa dagar grät jag för att i nästa stund bli arg för att dag nr 2 vakna upp och starta på nytt igen.

Inte bra för själen eller självförtroende eller för den delen ekonomin. Jag blev ju mot min vilja beroende av någon annan rent ekonomiskt, inget jag vill uppleva igen. Ja så är det, jag har inte varit smart nog att spara massa pengar genom åren har ingen fet pension. Men jag är frisk, har friska barn, bor i ett bra område i Stockholm där lägenhetens värde ökar för var år, Så jag tror jag kommer klara mig utan allt det där.

Och nu är jag här på ett roligt, stimulerande jobb, jobbet fick jag via mitt vikariat, så det var ändå meningen att jag skulle ta det sär vikariatet. Det ena leder till det andra, det är som de säger, slappna av och tänk inte aå mycket på hur det sker (drömmen) se bara till att öppna upp dör möjligheten när den kommer. Och nu är jag där och saker rullar helt i min riktning på alla plan, socialt, själsligt, ekonomiskt. Det gäller att fortsätta även i motgångar för det måste komma ljus någon gång.

Det är nu livet vänder, en ny början, nya möjligheter till ett underbart liv.

Testar jeans för första gången på 15 år

Advertisements

Äntligen- jobb

För mer än 1 år sedan blev jag av med jobbet via en omorganisation. En tid som jag idag kan se som mitt värsta året i mitt liv. Jag fick ett avgångsvederlag som jag vara nöjd med men jag tyckte ändå att det var hemskt. Jag tappade en del av min identitet, min självkänsla sjönk för varje tack för din ansökan men vi har valt att gå vidare med en annan kandidat.. Under nästan ett helt år gjorde jag alla rätt enligt boken. Jag nätverka, gick på möten, utbildningar, övade på att skriva CV, personliga brev, elevator pitch ( ifall jag skulle stöta på en chef som var i rekryteringstagen) så skulle jag på 3 minuter kunna sälja in mig själv som en pontential ny medarbetare.. Visst jag blev kallad på några intervjuer men kom aldrig längre än så.

Jag är super duktig på CV, personliga brev och att dra elevator pitches!

Nu har jag blivit kallad på 5 intervjuer på mindre än 2 veckor, varav en av dem kom tillbaka med ett jobberbjudande :).. nu gäller det att ta sig en riktigt funderare och ta ett beslut! en rätt angenämt problem…

Härligt! tack för detta

Dagens dilemma, vara eller inte

Under tiden jag nu har varit “ofrivillig” hemmafru pga arbetslöshet har jag hunnit fundera en heldel. Jag blev av med jobbet via en omorganisation inget eget val med andra ord. Jag är med facit i hand en person som trivs bäst med att ha ett arbete. Självklart blir ju ledigheten till det man gör det och jag har kanske inte nyttjat min tid optimalt. Jag startade inte ett eget ftg, jag lärde mig inte ett nytt språk. Jag har bara varit hemmafru med allt som det innebär och framför allt har jag sökt jobb, jobb jobb.

Jag fick ett jobb tillslut, jag lever lite igen på mina egna premisser. Med det menar jag verkligen inte att jag inte lever när jag är hemma tvärtom det är där jag laddar. Men för en vuxen kvinna i 40-års åldern behöver jag även annan stimulans än att vika tvätt, laga mat och organisera allas aktiviteter. 

Nu har jag arbetat i snart 3 månader och omställningen har varit enorm. Tyvärr inte till det bättre på vissa plan vilket jag tycker är synd. Det är bara att inse att allt blir inte alltid som man tänkt och förmodligen kommer något bra ut ur allt det här så småningom. Men jag kan fortfarande inte slutas förvånas över hur vi kvinnor fortfarande i stor utsträckning blir lidande. 

Blir både ledsen och arg. Arg mest på mig själv för att jag inte ställde mig upp och sa ifrån innan det hade gått för långt. Det är tufft idag för alla, för vi vill så mycket, det var enklare förr när valmöjligheten och vetskapen om valmöjligheten inte fanns. Men jag tror för den skull inte att vi var lyckligare, vilket fall som helst inte vi kvinnor. 

Hoppas för mina döttrar skull att vi som banar vägen nu ändå gör dem en tjänst. Att vi ställer saker på sin spets och att det ur det föds något bra. Efter mörkret kommer ljuset 🌟


Jaha, stress, stress på olika sätt

Livet ter sig ändå roligt, först är man stressad över att inte ha jobb, att vara arbetslös och leva på existens-minimum i en stadens rikaste områden. Sedan får man ett jobb, då uppstår en annan sorts stress.

Men jag är ändå glad för jobbstressen. Att leva under stressen att inte få ihop pengar är nedvärderande och hemskt. Jag valde ju aldrig att bli av med jobbet, det blev jag genom en omorganisation. På 1 minut var 14 år på samma ftg inget värt..men jag väljer ändå att se det positivt. Jag blev rik på massor av erfarenheter och har nu ( i min nuvarande tjänst) fått möjlighet att jobba inom en branch som jag förmodligen aldrig hade valt själv. Jag har lärt mig massor på dessa 2 månader, vilket jag är oerhört glad över.

En bra stress infinner sig hos mig nu, en stress över att inte hinna med varken jobb eller fritid! Fast det är verkligen ett lyxproblem, i det stora hela. Bättre att leva lite än att inte leva alls och ur varje kris växer något nytt upp. Det gångna året har verkligen gett mig perspektiv på livet, det har varit en av de tuffaste perioderna i hela mitt liv. Man slängs mellan hopp och förtvivlan, mellan avslag och intervjuer. Ett säkert sätt att få urdålig självförtroende. Så året har verkligen satt sina spår både i kropp och själ..Så glad att det är över!

 

Hur stora prövningar ska man klara?

Jag är en optimist ut i fingertopparna, jag är positiv och flexibel, jag är sällan eller aldrig sur eller arg. Jag tror att vi behöver gå igenom vissa saker för att det är meningen att vi ska göra det. Jag tror på att alla personer som kommer in i ens liv har något att lära oss, och jag uppskattar och välkomnar utmaningar på alla plan. Nu känner jag bara att min ork håller på att ta slut. 2016 har verkligen varit en prövning på alla plan, då menar jag verkligen på alla plan. Om jag nu ska lära mig något av detta så tycker jag att jag har gjort det, nu räcker det faktiskt, jag behöver inte fler prövningar.

Men hur länge ska man behöva stå ut? Att vara arbetssökande är det tuffaste utmaningen jag har gått igenom, eller rättare sagt att hela tiden få tack för din ansökan men vi har gått vidare med en annan kandidat. För varje nej dör ens självförtroende lite till.

Att vara stark och glad har alltid varit något jag eftersträvar men det är för tillfället assvårt och deppigt till max. Hur gör man när man känner att man egentligen inte orkar mer men måste? att sjukskriva mig kommer inte lösa något, även fast jag i min nuvarande situation säkert skulle få det beviljat. Jag behöver komma vidare, få tillbaka något sorts liv, sluta bli utsatt för prövningar hela tiden. OK, ett smått desperat rop på hjälp. Sedan har jag oerhört svårt att känna mig beroende av en annan människa som jag idag gör (min man). Det gör ju inte saken bättre.

Jag ska verkligen inte klaga, jag har 4 friska barn, jag själv är frisk och resten av min familj. Jag har fina vänner och bor bra, det är bara sååååå jobbigt just nu!

Ok, ut på en långpromenad i solen så kommer det säkert kännas bättre! Njut av det man kan njuta av.

 

 

 

Pilates gör under för en trött själ

Mitt i renoverings röran, hittar jag tid att för ett pass Pilates på SATS. Känns fantastiskt skönt att få till det. Vi har ju ingen dusch eller bad hemma för tillfället och det gör att jag måste planera allt lite extra noga. Spontan löpning funkar inte om man inte avslutar sin runda på gymmet för att få chansen att duscha. 

Men mitt i allt det här njuter jag av att ha det lite extra rörigt hemma. Det springer hantverkare och projektledare om vartannat och dammet ligger tjockt på så väl strumpor som hyllor. 

Men i slutändan kommer det bli så fint! Med detta projektet pågår även en förändring hos mig. Det är verkligen på tiden att förändra det jag själv är missnöjd med. Ingen annan kommer göra det åt mig. Så version 2.0 är på intåg! Renovering av själen, Spännande!! 

Sommaren är påväg! Njuter