Äntligen- jobb

För mer än 1 år sedan blev jag av med jobbet via en omorganisation. En tid som jag idag kan se som mitt värsta året i mitt liv. Jag fick ett avgångsvederlag som jag vara nöjd med men jag tyckte ändå att det var hemskt. Jag tappade en del av min identitet, min självkänsla sjönk för varje tack för din ansökan men vi har valt att gå vidare med en annan kandidat.. Under nästan ett helt år gjorde jag alla rätt enligt boken. Jag nätverka, gick på möten, utbildningar, övade på att skriva CV, personliga brev, elevator pitch ( ifall jag skulle stöta på en chef som var i rekryteringstagen) så skulle jag på 3 minuter kunna sälja in mig själv som en pontential ny medarbetare.. Visst jag blev kallad på några intervjuer men kom aldrig längre än så.

Jag är super duktig på CV, personliga brev och att dra elevator pitches!

Nu har jag blivit kallad på 5 intervjuer på mindre än 2 veckor, varav en av dem kom tillbaka med ett jobberbjudande :).. nu gäller det att ta sig en riktigt funderare och ta ett beslut! en rätt angenämt problem…

Härligt! tack för detta

Deppigt värre

är det inte galet att man ska jobba kvar efter sin uppsägning? Förstår att man behöver lämna över vissa saker men just nu sitter jag bara av tiden. Känns galet och hemskt. Lite plågeri. Känns som att tvingas bo ihop med någon man gjort slut med. I och med omorganisationen skickas det också ut en himla massa pepp mail till dem som finns kvar på ftg. To keep a happy spirit. 

 Vore snällt om vi kunde åtminstone kunde få lämna byggnaden innan allt pepp kommer. Tror inte de tänkt igenom allt riktigt. Kanske skulle gett mig valet att gå när jag själv ville.